Har det någonsin hänt dig? Du har designat (eller fått designad) en etikett som glittrar och har levande färger på datorskärmen. När trycket kom öppnade du lådan med spänning, men vad såg du? Texterna var taggiga, logotypen var suddig, bilden såg ut som "lera".
Som expert inom tryckeribranschen sedan många år tillbaka kan jag säga att detta scenario tyvärr är mycket vanligt. Och den skyldige är oftast varken tryckeriet eller maskinen. Den skyldige är den lilla, osynliga inställningen: DPI.
Idag kommer jag att förklara den mest grundläggande tryckregeln du behöver veta för att undvika att kasta bort dina pengar, utan att gå in på designjargong: den avgörande skillnaden mellan 72 DPI och 300 DPI.
Vad är DPI? (Låt oss förklara enkelt)
DPI är en förkortning för "Dots Per Inch" (punkter per tum). Du kan tänka på det som en mosaik.
Ju fler små punkter (färgdroppar) du kan få in i en ruta på en tum (cirka 2,54 cm), desto skarpare och tydligare blir bilden. När antalet punkter minskar blir rutorna större och bilden börjar "pixlas".
Den stora duellen: 72 DPI vs. 300 DPI
Det som överraskar mina kunder mest är: "Men det ser så tydligt ut på min telefon!" Ja, det beror på att skärmar och papper talar olika språk.
72 DPI: Skärmarnas språk (Webb, telefon, Instagram)
Datorskärmar är designade för att ladda bilder snabbt. 72 DPI (eller 96 DPI idag) räcker för att skärmen ska visa en tydlig bild. Filstorleken är liten, och den laddas snabbt på internet. Men dessa punkter i den här upplösningen förblir tillräckligt stora för att vara synliga när de skrivs ut på papper.
300 DPI: Tryckeriets språk (etikett, broschyr, förpackning)
Vid utskrift på papper förlåter inte det mänskliga ögat misstag. För att bläcket ska sprida sig felfritt på papperet krävs minst 300 punkter per tum. Inom professionell tryckning kallar vi detta för "Hög upplösning" (High-Res).
Om du vill att din produkt ska ha knivskarpa, högkvalitativa etikettutskrifter och dekaltyper, är det viktigt att din designfil från början är skapad i 300 DPI.
| Egenskap | 72 DPI (Låg upplösning) | 300 DPI (Hög upplösning) |
|---|---|---|
| Användningsområde | Webbplats, Sociala Medier, E-post | Etikett, Förpackning, Katalogtryck |
| Filstorlek | Liten (Laddas snabbt) | Stor (Innehåller detaljer) |
| Utskriftsresultat | Suddigt, taggigt, dålig kvalitet | Tydligt, skarpt, professionellt |
De 3 största misstagen
De vanligaste misstagen vi stöter på i tryckprocessen och varnar våra kunder för är följande:
- Ladda ner bilder från internet: En logotyp eller ett foto du hittar på Google Bilder är oftast 72 DPI. Om du använder det på en etikett blir resultatet dåligt.
- Förstora i Photoshop i efterhand: Om du öppnar en 72 DPI-bild i Photoshop och ändrar den till 300 DPI i "Image Size" blir bilden inte skarpare, utan bara suddigheten förstoras. Originalkällfilen måste vara stor.
- Canva-fällan: Appar som Canva är som standard avsedda för webben. Om du inte väljer "PDF Print" när du laddar ner designen får du en fil med låg upplösning.
Hur vet jag hur många DPI min fil har?
Mycket enkelt. Högerklicka på filen på datorn, gå till "Egenskaper" (för Mac "Hämta info") och titta på fliken "Detaljer". Om du inte ser 300 i horisontell/vertikal upplösning, kan du behöva hjälp från en expert före utskrift.
Ta inga risker, rådfråga en expert
Offra inte ditt varumärkes rykte för pixlar. På Otiket granskar vi varje fil du skickar till oss med vårt professionella grafikteam innan den går till tryck. Du behöver inte oroa dig för "Är min fil lämplig?".
Kontakta oss för filkontroll, designsupport eller information om etikettpriser. Ditt jobb är att expandera ditt varumärke, vårt jobb är att trycka det i dess skarpaste form.
